Att ha på svenska – har, hade, haft
Kort svar
Ha är ett vanligt svenskt verb. Grundformerna är ha, har, hade och haft.
Ha i vardagssvenska
Lär formerna som en liten kedja: ha – har – hade – haft. Presens används för nutid och vanor, preteritum för avslutade händelser i dåtid och supinum används bland annat tillsammans med har.
Säg samma grundidé i flera tempus. Då tränar du både verbformen och ordföljden utan att behöva lära en helt ny mening varje gång.
Exempel
- Jag har en fråga.
- Jag hade tid igår.
- Jag har haft mycket att göra.
- Har du BankID?
Kom ihåg
- Infinitiv: ha.
- Presens: har.
- Preteritum: hade.
- Supinum: haft.
- Bygg en egen mening i minst två tempus.
Fyra viktiga former
Infinitiv: ha. Presens: har. Preteritum: hade. Supinum: haft.
Exempel i nutid
Jag har tid.
Exempel i dåtid
Jag hade tid igår.
Perfekt
Perfekt bildas med har + haft, till exempel “Jag har haft …” när konstruktionen passar verbets betydelse.
Öppna det interaktiva svenskverktyget →
Vanliga frågor
Vad är presens av ha?
Presens är har.
Vad är preteritum av ha?
Preteritum är hade.
Vad är supinum av ha?
Supinum är haft och används bland annat efter har i perfekt.